Stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta

För de flesta är grundläggande brandskydd tillräckligt, men för personer som är riskutsatta behöver brandskyddet ofta förstärkas. Här får du information om vem som kan vara extra utsatt och vad man kan göra för att stärka brandskyddet.

Vem är särskilt riskutsatt?

Många som omkommer i bostadsbränder är äldre, men ålder är inte en riskfaktor i sig. Alla som har svårt att uppfatta eller snabbt sätta sig i säkerhet vid en brand är särskilt utsatta. Det finns också de som har ett beteende som ökar risken för brand. Det är riskbeteenden och de förutsättningar individen har att reagera och agera – det vill säga förmågan att sätta sig i säkerhet – som styr behovet av ett stärkt brandskydd.

Riskfaktorer

Personer som bedöms vara särskilt utsatta stämmer in på en eller flera av nedanstående punkter. Det är ofta kombinationen av flera riskfaktorer som gör personen riskutsatt, inte en enskild faktor.

• äldre
• missbruk och beroende
• fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar
• ensamboende
• demenssjukdom
• psykisk sjukdom och psykisk störning
• tidigare inträffade tillbud
• boende långt ifrån hjälp

Allmän säkerhet i hemmet

Saker och ting förändras. Det som fungerade igår kanske inte fungerar idag. Hjälp som inte tidigare har behövts blir kanske plötsligt nödvändig för att klara alla vardagliga aktiviteter.

Med förebyggande insatser, ibland enbart små, kan vi göra hemmet till en säkrare plats och undvika många olyckor. Genom dessa åtgärder blir hemmet också säkrare vid händelse av brand.

Fallolyckor

Fallolyckor är vanliga bland äldre personer och kan orsaka skador, förlorad självständighet, försämrad livskvalitet och dödsfall. Varje år faller 67 000 personer så illa att de behöver läggas in på sjukhus för vård och drygt 1 000 personer dör årligen. Risken att falla ökar med stigande ålder, 7 av 10 av de som faller är 65 år eller äldre. Att man med stigande ålder får en ökad risk att drabbas beror bland annat på svagare muskler, försämrad balans och gångförmåga, nedsatt syn eller på grund av sjukdom. Andra faktorer som kan öka risken för fall är till exempel vissa läkemedel, undernäring eller faktorer i miljön som till exempel dålig belysning, lösa mattor eller hala golv. Olika faktorer i personens omgivning kan påverka risken att falla, som till exempel belysning, mattor eller trösklar. Oftast sker olyckorna på plana ytor medan man rör sig.

Den vanligaste platsen för en fallolycka är i hemmet, men viktigt att veta är att med förebyggande insatser kan många fallolyckor förhindras. Många fall och frakturer kan förebyggas med fysisk träning. Hälsosamma matvanor, en säker miljö och bättre koll på läkemedelsintag anses också minska fallrisken.

Faktorer i omgivningen att uppmärksamma:

• Sticker mattkanter upp? Behövs halkskydd under mattorna?
• Ligger det sladdar på golvet som personen kan snubbla över?
• Är belysningen tillräcklig och ändamålsenlig? Är den riktad så att den inte bländar? Behövs det fler lampor? Behövs det en nattlampa?
• Är trösklar ett problem? Går det att ta bort dem?
• Finns det ledstänger i trapporna?
• Är det svårt att ta sig fram i bostaden? Går det att möblera om?
• Finns de föremål som personen använder ofta nära till hands?
• Har personen svårt att resa sig upp? För låg säng/stol/toalett? Armstöd och dynor kan underlätta.
• Finns det en sittplats där personen kan ta på och av sig skorna?
• Kan personen behöva antihalksockar inomhus eller broddar utomhus?
• Behövs det halkskydd i badrummet? Ett halkskydd i badkaret eller duschen kan minska fallrisken, liksom en halkfri badrumsmatta att stå på efter badet eller duschen.
• Behövs det en duschpall eller badbräda?
• Finns det en fixartjänst i kommunen som kan hjälpa till med exempelvis byte av gardiner, taklampor och batterier i brandvarnaren?
• Har personen trygghetslarm?
• Har personen en bärbar telefon eller mobil som hen bär med sig överallt? Det ger möjlighet till snabbare hjälp om olyckan skulle vara framme.

Trygghetslarm

Äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar hemma utan att tumma på säkerheten. Ett trygghetslarm kan ge ökad trygghet och säkerhet i vardagen – att enkelt kunna larma vid nödsituationer eller akuta behov. Detta larm är en form av bärbart personlarm att ha på sig hela tiden. En säkerhetsfunktion, både för den behövande och för de runt omkring!

Trygghetslarm är en del av det kommunala ansvaret för äldre och personer med funktionsnedsättning. Kontakta din hemkommun om du eller någon i din närhet har behov av trygghetslarm. I vissa kommuner finns även möjlighet att koppla sitt trygghetslarm till brandlarmet, undersök gärna hur det ser ut i din hemkommun. Vid intresse, läs om Åtvidaberg som infört denna teknik för alla personer med insatser från hemtjänst och trygghetslarm.

Stärkt brandskydd

I alla bostäder bör det finnas brandvarnare. Dessutom rekommenderas brandsläckare och brandfilt. För de flesta är detta tillräckligt som grundläggande brandskydd, men för personer som är riskutsatta behövs ofta brandskyddet förstärkas.

Ett förstärkt brandskydd kan vara:

• Brandvarnare kopplad till trygghetslarm.
• Automatiska släcksystem.
• Svårantändliga textilier och rökförkläden.
• Varseblivningshjälpmedel, om du har svårt att höra larmet från brandvarnaren.
• Spisvakt, som bryter strömmen till spisen vid fara för brand.

Därtill är det viktigt med spridning av kunskap om hur särskilt utsatta själva kan öka sin trygghet. Att man tittar över hela bostaden. Enkla åtgärder är att rensa bort allt brännbart material på och runt spisen, byta levande ljus mot elljus, uppmärksamma hur möbler är placerade, byta gamla sladdar och fördelardosor samt använda timer på kaffe- och vattenkokare och brödrost. Likväl bör man uppmärksamma eventuella riskbeteenden – finns det tecken på samlarbeteende, var och hur sker rökning, hur hanteras eldning och levande ljus?